Börja med blöja....när man är vuxen...
Det är nog inget som du funderat på så ofta - hur det skulle vara tt bli drabbad av funktionshinder elelr sjukdomar som resulterar i svårigheter att kissa och bajsa på normalt sätt. För mig var det tumultartad först 6 månader efteråt. Och då var det långt gånget enligt neurologen som behandlar mig. Visst var det jobbigt att höra orden uttalas hemma att "han måste ha blöja" eller "ja...det blev tvunget att börja med blöjor"...ungefär som om det hade varit en paus från blöjor då jag var småbarn fram tills nu. vadå börja med blöjor?
Jag vet inte varför det stör mig. Jag vet inte alls. men det gör det. Jag avskyr höra orden sägas om mig ibland att jag måste ha blöjor även om det kanske är sant och även om de försöker hjälpa mig att ta bort stämpeln i pannan där det står "handikappad". De villar hjälpa mig redan från början med detta. Det var ett evigt tjat helt enkelt tills jag inte hade något val längre och plötsligt hade jag börjat med blöja. detta blev en positiv anda hemma för det hade varit enormt besvärligt innan de hade ens lyckats sätta på mig blöjan. jag ville ha min kateter och då läkaren vägrade behandla mig med kateter och jag fick en slags kondom som heter "uridom" stå vande jag mig vid den och så kom bajset. det blev värre och värre och till sist tyckte de synd om mig som behövde uridomen eftersom jag ändå var tvungen att ha blöjan pga bajset. Då tog de bort uridomen med resultatet att jag kissade i blöjan som då fröståss var alldeles för liten, läckte och behövde bytras flera gånger om dagen. Det var när de började sätta på mig allt i ett blöjor som jag räknar till den tid då jag började med blöja eller rättare sagt....när DE började använda blöjor med mitt tveksamma godkännande.
Så nu är jag alltså inte enbart rörelsehindrad utan även blöjbärare och så kalalt inkontinent, men det ordet säger de aldrig . Inte ens distriktssköterskan säger det. Hon säger "blöja" och "du kissar på dig" och "du kan ju inte hålla bajset" istället för att använda det vuxna enkla ordet inkontinent.
Jag känner att min manlighet berövades mig samma tidpunkt som blöjorna blev vanliga och nödvändiga. idag är det så jäkla illa att de inte bryr sig att jag behöver bytas. de kör in mig på handikapptoaletten med blöjan i mitt knä. de har till och med tvingat mig att genomgå blöjbyte på vägkanten i bilen. jag grinade som en unge. det var paradoxalt. det var så konstig upplevelse att befinna sig där i bilens baksäte sittandes på en blöt blöja som knäpptes av mig och sedan byttes och samtidigt gråtande. Jag kände mig som ett barn på något konstigt vis. det var som om klockan hade skruvats tillbaka 20 år. Stackars lilla gubben....så säger de. Lilla gubben kallar de mig speciellt när jag ska duschas, tvättas och kläs på/kläs av och .....då blöjorna ska bytas. Är det konstigt att jag upplever en känsla som jag kommer ihåg jag även hade som barn? För det känns så. varje kväll när de lägger mig i sängen ovanpå liggblöjan så tar de av byxan, de lyfter upp benen och säger att jag ska försöka lyfta stjärten fast de vet att jag inte kan. de drar då upp benen i böjt läge i knävecken, knäpper upp tejparna på blöjan och viker ned den och säger en kommentar om 2oj så blött" elelr "jaha, här är det bajs också" och tvättar mig sedan ny blöja och pyjamas.
Den sista handlingen är ett omsorgsfullt "godnatt" och så stoppar de om täcket om mig. Det känns konstigt att ligga där och jag känner med fingrarna över pyjamasden som är nytvättad, blöjan putar ut i fram, den är så stor tycker jag, och det prasslar lite om mig då jag rör mig som kommer från blöjan, det luktar salva - idominsalva som de smörjer hela underlivet med flera gånger om dagen ibland, täcket är strävt, rent, luktar gott. Det är varmt, jag fryser inte. det är omhändertagande som är omöjligt att klaga på men samtidigt bär det en stor sorg. Tänk att jag som nyss var en sexgud i sängen med min sambo som älskade att känna kåteheten varenda dag, ta en snabbis först, sedan duscha och åter in under lakanen för att knulla och knulla. bakifrån, åh...! det luktar fitta! Fan så >KÅT jag blir! Fittdoften är eggande och gör mig kåt. Nu luktar det Idomin. Jag vet inte om jag får stånd längre men de som tvättar mig säger att det händer ibland att jag får erektion i några sekunder. sedan försvinner den. ofta kissar jag samtidigt. Jag känner inget alls. Istället kan jag använda dofter. Jag ligger kvar i sängen nu och plötsligt byts mina tankar på hur det var förr till ett obehag. det luktar bajs. igen....det förbannade bajset. HJ*LP! säger jag. De kommer. De tar bort täcket och ser att blöjan är våt. De vill byta på mig. Jag tänker på hur det var förr och hatar att det blivit såhär. Nu gråter jag strax igen, troligen samtidigt som när hon knäpper upp blöjan och viker ned den då doften av bajs blir vidrig.
det sker.
Jag vet inte varför det stör mig. Jag vet inte alls. men det gör det. Jag avskyr höra orden sägas om mig ibland att jag måste ha blöjor även om det kanske är sant och även om de försöker hjälpa mig att ta bort stämpeln i pannan där det står "handikappad". De villar hjälpa mig redan från början med detta. Det var ett evigt tjat helt enkelt tills jag inte hade något val längre och plötsligt hade jag börjat med blöja. detta blev en positiv anda hemma för det hade varit enormt besvärligt innan de hade ens lyckats sätta på mig blöjan. jag ville ha min kateter och då läkaren vägrade behandla mig med kateter och jag fick en slags kondom som heter "uridom" stå vande jag mig vid den och så kom bajset. det blev värre och värre och till sist tyckte de synd om mig som behövde uridomen eftersom jag ändå var tvungen att ha blöjan pga bajset. Då tog de bort uridomen med resultatet att jag kissade i blöjan som då fröståss var alldeles för liten, läckte och behövde bytras flera gånger om dagen. Det var när de började sätta på mig allt i ett blöjor som jag räknar till den tid då jag började med blöja eller rättare sagt....när DE började använda blöjor med mitt tveksamma godkännande.
Så nu är jag alltså inte enbart rörelsehindrad utan även blöjbärare och så kalalt inkontinent, men det ordet säger de aldrig . Inte ens distriktssköterskan säger det. Hon säger "blöja" och "du kissar på dig" och "du kan ju inte hålla bajset" istället för att använda det vuxna enkla ordet inkontinent.
Jag känner att min manlighet berövades mig samma tidpunkt som blöjorna blev vanliga och nödvändiga. idag är det så jäkla illa att de inte bryr sig att jag behöver bytas. de kör in mig på handikapptoaletten med blöjan i mitt knä. de har till och med tvingat mig att genomgå blöjbyte på vägkanten i bilen. jag grinade som en unge. det var paradoxalt. det var så konstig upplevelse att befinna sig där i bilens baksäte sittandes på en blöt blöja som knäpptes av mig och sedan byttes och samtidigt gråtande. Jag kände mig som ett barn på något konstigt vis. det var som om klockan hade skruvats tillbaka 20 år. Stackars lilla gubben....så säger de. Lilla gubben kallar de mig speciellt när jag ska duschas, tvättas och kläs på/kläs av och .....då blöjorna ska bytas. Är det konstigt att jag upplever en känsla som jag kommer ihåg jag även hade som barn? För det känns så. varje kväll när de lägger mig i sängen ovanpå liggblöjan så tar de av byxan, de lyfter upp benen och säger att jag ska försöka lyfta stjärten fast de vet att jag inte kan. de drar då upp benen i böjt läge i knävecken, knäpper upp tejparna på blöjan och viker ned den och säger en kommentar om 2oj så blött" elelr "jaha, här är det bajs också" och tvättar mig sedan ny blöja och pyjamas.
Den sista handlingen är ett omsorgsfullt "godnatt" och så stoppar de om täcket om mig. Det känns konstigt att ligga där och jag känner med fingrarna över pyjamasden som är nytvättad, blöjan putar ut i fram, den är så stor tycker jag, och det prasslar lite om mig då jag rör mig som kommer från blöjan, det luktar salva - idominsalva som de smörjer hela underlivet med flera gånger om dagen ibland, täcket är strävt, rent, luktar gott. Det är varmt, jag fryser inte. det är omhändertagande som är omöjligt att klaga på men samtidigt bär det en stor sorg. Tänk att jag som nyss var en sexgud i sängen med min sambo som älskade att känna kåteheten varenda dag, ta en snabbis först, sedan duscha och åter in under lakanen för att knulla och knulla. bakifrån, åh...! det luktar fitta! Fan så >KÅT jag blir! Fittdoften är eggande och gör mig kåt. Nu luktar det Idomin. Jag vet inte om jag får stånd längre men de som tvättar mig säger att det händer ibland att jag får erektion i några sekunder. sedan försvinner den. ofta kissar jag samtidigt. Jag känner inget alls. Istället kan jag använda dofter. Jag ligger kvar i sängen nu och plötsligt byts mina tankar på hur det var förr till ett obehag. det luktar bajs. igen....det förbannade bajset. HJ*LP! säger jag. De kommer. De tar bort täcket och ser att blöjan är våt. De vill byta på mig. Jag tänker på hur det var förr och hatar att det blivit såhär. Nu gråter jag strax igen, troligen samtidigt som när hon knäpper upp blöjan och viker ned den då doften av bajs blir vidrig.
det sker.
Tur att blöja finns
SvaraRaderaja det är det måste ha sj blöja 24/7 på mej
Radera